Innehåll:

• Varför påverkar nuvarande livsmedelsproduktionsmetoder miljön negativt?
• En miljövänlig kost

Forskare som är en del av EAT (Lancet Commission on Food, Planet, Health) har, av oro för vår planets, miljöns och vår egen välfärd, tagit fram en "planetdiet" (Planetary hälsodiet). I dagens tid, där konsumtionen har nått sin högsta nivå i mänsklighetens historia, produceras och slösas det dagligen mer mat i högutvecklade samhällen än någonsin tidigare, medan 2 miljarder människor i världen lider av hunger och extrem undernäring. Ytterligare 2 miljarder människor är överviktiga.

Undersökningar från PROM (Program för Rationalisering och Minskning av Matavfall) visar att vi inte kan minska denna mängd till hälften fram till 2030 om vi årligen slösar bort nästan 5 miljoner ton livsmedel (i linje med FN:s mål). Enligt uppskattningar kan efterfrågan på kött öka med upp till 80 % under de kommande åren i takt med befolkningstillväxten, om det nuvarande systemet för djurhållning inte förändras. All denna data visar hur ineffektivt vårt livsmedelssystem har blivit och att det är dags att vi kraftigt ändrar våra nuvarande matvanor om vi bryr oss om vår hälsa, vår planet och framtida generationer. Hur hotar den nuvarande modellen för livsmedelsproduktion vår planet?

Varför påverkar nuvarande livsmedelsproduktionsmetoder miljön negativt?

Djurskötsel är en av de viktigaste faktorerna som påverkar klimatförändringarna. Det står för utsläpp av 7 gigaton koldioxidekvivalenter per år. Det är mer än vad all trafik släpper ut. Djurskötsel är också ansvarig för utsläpp av metan – en gas som har 26 gånger större påverkan på den globala uppvärmningen än CO2 eller kväveoxider, men inte bara det. CO2-utsläpp är direkt kopplade till själva uppfödningen, men också till:

• Avverkning av områden för foderproduktion
• energiintensiv tillverkning av gödningsmedel och växtskyddsmedel som behövs för produktion av foder till produktionsdjur,
• Användning av jordbruksmaskiner,
• Fältbevattning,
• Rumsuppvärmning,
• Bortforsling av djurkroppar,
• Förpackning (oftast av plast),
• Lagring och distribution av produkter,
• Transport av djur, ofta över långa sträckor.

Även jordbruket bidrar till förorening av marken och de omgivande ytvatten. De producerar enorma mängder djuravföring – en bondgård kan producera lika mycket avföring som en stad med 50 000 invånare. Förutom avföring innehåller jordbruksavloppsvatten också miljöfarliga ämnen som används i produktionsprocessen:

• Kväveföreningar,
• Desinfektionsmedel, tvätt- och deodorationsmedel,
• Antibiotika,
• Bakterier, virus och parasiter,
• Ammoniak,
• Formaldehyd,
• Väteperoxid,
• Kromat.

Å andra sidan orsakar fiskodlingar vattenföroreningar genom antibiotika och bekämpningsmedel. Runt gården samlas djuravföring som förorenar de omgivande fälten. Föroreningar kan till och med nå avlägsna floder och hav. Men det är inte allt – föroreningen påverkas också av biologiska produktionsavfall och slutprodukten själv, alltså köttet. Varje år slänger människor motsvarande 12 miljarder produktionsdjur. Dessutom orsakar djurhållningen även föroreningar av mark och vatten genom foderodlingen, som kräver intensiv användning av gödningsmedel och växtskyddsmedel.

Köttproduktionen upptar cirka 70 % av jordbruksmarken. Avverkning och skogsskövling för foderodling samt för jordbruksföretagen själva, inklusive vägar, byggnader eller försörjningsledningar, orsakar enorma ekologiska skador. Tillhandahållandet av mark för boskapsskötsel och foderodling är den främsta orsaken till avverkningen av Amazonas regnskog. Detta bidrar bland annat till:

• Klimatförändring,
• Utrotningshotade vilda djurarter,
• Nedbrytning av hela ekosystem (skogar, ängar, våtmarker),
• Jordens förmåga att ta upp CO2 minskar.

Utvidgningen av storskalig djurhållning och monokulturell foderodling, konstgödsling och användning av bekämpningsmedel leder till försvinnandet av mikroorganismer, markförstöring och ökenspridning i landet. Även storskalig djurhållning bidrar genom förstörelsen av dess naturliga ekosystem till utrotningen av vilda växt- och djurarter.

Vilda djur dör ut eftersom skogar avverkas och bränns ner för att odla fodergrödor, fiskar fångas i industriell skala och den naturliga miljön för dessa djur förgiftas. Genom minskningen av ytan av naturliga ekosystem minskar antalet vilda djur systematiskt år för år. Vilda djur utgör för närvarande endast 4 % av den totala biomassa, medan tamdäggdjur utgör hela 60 %. De återstående 36 % är människor.

En miljövänlig kost

Planetenforskare _ Health Diet , alltså en planetdiet, drog den tydliga slutsatsen att endast en radikal minskning av konsumtionen av rött kött i västerländska civilisationer kan ha positiva effekter både på vår hälsa och på den naturliga miljön. Det handlar inte om att helt avstå från kött och andra animaliska produkter, utan om att äta rött kött ungefär en gång i veckan, fisk två gånger i veckan och ett glas mjölk, en bit smör, ost eller andra mejeriprodukter – till och med varje dag.

I gengäld bör vi äta mycket mer, nämligen upp till 50 %, frukt och grönsaker, särskilt baljväxter, frön och nötter, och som i fallet med rött kött minska sockerkonsumtionen med minst hälften. En sådan kost skulle inte bara vara miljövänlig utan också avsevärt bidra till att minska risken för livsstilssjukdomar: cirkulation, hjärta och diabetes. En annan viktig faktor får inte glömmas – att inte slösa mat, vilket tack vare Zero- och Less-Waste-rörelserna också blir allt mer populärt. För att förändra hur vi tänker om mat behöver vi förändringar på global nivå, både socialt, ekonomiskt och politiskt.

Som samhälle måste vi vara medvetna om att all kommersiell, industriell djurhållning i stor skala bidrar till försämringen av vår planet och hela ekosystem. Lösningen kan vara en avgörande minskning av konsumtionen av animaliska produkter samt användning av kött från små och kontrollerade gårdar där djuren föds upp i ett ekosystem med flera arter, som även omfattar skogsområden, och där eventuellt avfall som uppstår kan absorberas och neutraliseras av den naturliga miljön.