INNEHÅLL:

• Enkla vardagsregler som bidrar till att skydda miljön

Varje människa på jorden lämnar sitt CO2-avtryck, alltså mängden växthusgaser som en människa producerar. Det består av den producerade avfallet, förbrukningen av energi och andra resurser. För mänskliga behov avverkas skogar och används för jordbruk och odling. Vi förbrukar otaliga hektoliter vatten samt fossila bränslen. Vi producerar tonvis med avfall, plast, textilier och mer. Det verkar som att planetens resurser bara tjänar oss och är outtömliga. Men den naturliga miljön belastas starkt av våra aktiviteter. På bara några decennier har mer än hälften av de vilda djur- och växtarterna dött ut.

Nu är det dags att tänka om kring vårt dagliga beteende och våra vanor och fundera på om vi kan göra något för att ta hand om miljön. Du behöver inte vända upp och ner på ditt liv direkt – leva veganskt eller avstå från bilen. För att börja räcker små förändringar som kan göra stor skillnad för framtida generationer. Här är några av dem.

Enkla vardagsregler som bidrar till att skydda miljön

• Mindre pålägg och kött, men mer grönsaker och frukt – i vardagen tänker vi inte på att djurhållning och köttproduktion är kopplade till enorma mängder växthusgaser (över 20 % av växthusgasutsläppen kommer från djurproduktionsindustrin). från växthusgaser, mer än landtrafik, flyg- och sjöfart tillsammans). För närvarande utgör husdjur upp till 60 % av alla däggdjur i världen. Transporten av köttprodukter till lager, butiker och sedan till våra hem eller elförbrukningen på gårdar är en källa till ökade koldioxidutsläpp i miljön. Regnskogar avverkas oåterkalleligt för att ge plats åt uppfödning av djur och odling av foder till dem. Genom djurhållning och foderproduktion förbrukas stora mängder vatten. Även djurproduktionsindustrin har en andel på marknaden för plastförpackade livsmedel. Allt detta leder till att allt fler människor av ekologiska skäl väljer vegetarianism. Vi behöver dock inte helt avstå från kött för att ta hänsyn till miljön. Kött är mycket viktigt i vår kultur. Det förknippas med välstånd, gästfrihet och högtider. Men vi behöver inte njuta av det varje dag. Det räcker att vi äter det då och då, på helgdagar eller andra familjefester. Välj kött och charkprodukter från ekologisk odling, inte förpackade i plastskålar.
• Undvik plastpåsar och plastpåsar – vi bör handla med våra egna återanvändbara tygpåsar. Alla verkar redan veta detta, men många av oss glömmer det helt enkelt varje dag. Bärkassar är bäst att ha i handväskan eller förvara ett lager i bilen. Lägg inte frukt och grönsaker i plastpåsar vid köp, utan i återanvändbara påsar. Produkter som en knippe bananer, blomkål eller till exempel paprika behöver överhuvudtaget ingen separat plastförpackning.
• Hållbart mode – Klädkedjor har vant oss vid att klädkollektionerna ständigt ändras flera gånger om året. Modebranschen kastar ständigt "måste-ha"-plagg på oss och föreslår att vi köper ännu ett par jeans, en blus, en handväska osv. Men behöver vi verkligen åtta byxor, tre vinterrockar och tio handväskor? Det visar sig att tillverkningen av ett par jeans kan kräva upp till 10 000 liter vatten. Och vad händer med kläderna vi slänger när vi inser att de inte längre är moderna? Dussintals ton kläder hamnar på soptippar. Butikerna kan inte sälja alla producerade plagg. Klädindustrin står för 20 % av världens totala vattenförbrukning och 8 % av växthusgaserna. Innan vi köper ett par byxor till bör vi fundera på om det verkligen är nödvändigt. Det är också värt att handla i secondhandbutiker och byta kläder med en vän.

• Avfallssortering – verkar självklart och alla har hört talas om det, men det finns så många myter om att det inte är värt att sortera avfallet eftersom det ändå blandas i sopbilen, att många människor inte bryr sig om att sortera sitt avfall. Och att sortera avfall är grunden som vi borde lära oss redan i unga år. Detta är ett av de enklaste sätten att bidra till miljöskydd.
• Återanvändbara produkter – papperhanddukar, engångsnäsdukar, disktrasor, plastmuggar eller sugrör – vi använder allt en gång och slänger det genast, vilket skapar enorma mängder avfall. Bordet kan torkas av med en återanvändbar bomulls- eller linnelapp. Istället för att köpa kaffe i en plastmugg i stan kan vi ta med det hem i en termosmugg.
• Egenproducerade rengöringsmedel – till exempel fosfater i tvättmedel från droghandeln – bidrar avsevärt till miljöföroreningar. Alla typer av badrumsrengöringsmedel, avkalkningsmedel och avloppsvatten hamnar i grundvattnet. Istället kan du använda vinäger och soda samt traditionella tvålflingor för tvätt. Det blir inte bara mer ekologiskt utan också mer ekonomiskt.

Detta är bara några av de ekologiska förslag som inte kräver mycket ansträngning eller uppoffringar från oss för att införliva i vardagen. Låt oss också komma ihåg att vårt beteende kan vara en förebild för andra, särskilt för barn, vars ekologiska vanor i framtiden kan bli normen.